One down

Two to go.

Akut beredskap here I come!

Utdrag från mail:

"Jeg kan ikke sige dig hvad der er sket, jeg kan se at du er blevet annulleret d. 21/2, som studerende kan man ikke selv annullere en eksamen, I kan kun afmelde den. Jeg har ingen papirer på at du ønsker at annullere denne eksamen. Så jeg går udfra der er sket en fejl. Dette beklager jeg selvfølgelig. Jeg kan se du har været tilmeldt undervisningen på hold D. Jeg har givet Rigmor besked om, at det er OK, du går til eksamen."

Win.

Detta innebär framförallt följande:
Alexandra, min älskade syster! Jag kommer på din student och festar med dig in i det sista!

Fan va bra allt blev nu! Nu ska jag börja förbereda mig mentalt på spot-eksamen!

Tänk på detta: Morfin och "mår fint" låter väldigt lika... coincidence?

Midnattsbrosk.

"Du har ju inte makeat poopie."
"Nä, men jag har makeat en luft-poopie."

Man vet att man har mikroskoperat för länge då man anser att kvinnan på TV har en retikulär skrud på sig.

Sir Bekric's start på dagen: Jobbigt ljud från sidan av min säng.. Kvinntyg min övertygar mig om att jag ska hedra det avtalet jag gjort dagen innan. Nämligen mikroskopi, kl. 07.15. En avocado, två morötter och några tomater senare sitter jag, kvinntyget och min trofaste granne, Sir Rehn, på våra stolta springare på väg till fiendens fånghålor (läs: U12). Halv åtta angör vi U12, endast för att finna den näst intill barrikaderad av ivriga, morgonsvettiga studenter, frodandes i en 30 graders dimma. (läs: ideella förhållanden för proliferation, uppskattad delningstid av medel-student: ca. 1h).

Säkra källor (fångnummer: jejon07) antyder att ensamhet endast kan uppnås vid högst okristliga tider på dygnet, såsom 05.20.

Vi lämnar galgbacken runt 11-tiden och dagen fortskrider. Ett antal mer eller mindre händelselösa timmar passerar innehållandes, mat, läsning (i svettig sol), mat, film och kaffe och öl och nachos.

Äventyret påbörjas. Åter på väg till Uni.. denna gång visar uret 00.31 och vi rider i skydd av mörkret. Våra hopp om en rofyld, sval och tom mikroskopisal grusas redan när vi rider in våra springare i stallet där doften ligger tung av häst. (läs: ett antal cyklar stodo parkerade)
I trappan upp hörds avgrundsvrål från spelborden, vilket antyder att vår dröm om en tom U12 kvävts i sin linda. Väl uppe i U12 finner vi febril aktivitet. En kuf har suttit i 17 timmar. Vi erbjuder oss att betala borgen för honom, men han skakar modfält på huvudet och under hans tunga ögonlock rullar ögonen uttryckslöst. 'Måste kika i mikroskopet'- pressar han fram mellan spända käkar. Vi lämnar honom åt hans öde och slår oss ner på en tom plats. Pandoras boxar ligger redan och väntar på oss, 30.000 silvermynt stycket- det finns ett pris på lycka.

Fängelsehålan vid ankomst.
Raska och glada i hågen sätter vi igång, men det dröjer inte länge förrän den ännu påtagliga svettstanken och olidliga värmen tar ut sin rätt och trycker ner våra stolta ryggar ytterligare över mikroskopen. Soluret (månuret?) börjar närma sig 02.00 och vi kommer till en insikt; en man kan endast uthärda en viss mängd syrebrist oavsett hur nobelt hans uppdrag än är, så det bar iväg mot fotbollen för en hurtig duell och inköp av sockerhaltiga entiteter (läs: en Snickers och en Twix för 13:- (nr. 22 i automaten)). Med nyfunnen energi återvände vi till dödens grotta för ytterligare en timme eller två av mental och visuell tortyr. En timme eller två blev till en och klockan 03.04 kastades den sudor-rika handduken in och vi återvände genom gryningsdimman, över fälten och bortom golfbanan till vår allierade fästning Glanshatten där våra ståndaktiga vakter (läs: dräggiga danskar) fortfarande satt på sin post.

Väl i säkerhet från ondskans lakejer påbörjade vi denna redogörelse av de 21 timmar som passerat sedan den tidiga morgonen då vi abrupt väckts av de digitala tupparna som gol 06.30.

Var hälsad säng.

Sir Bekric i full galopp

Kvällens planer:

Efter en dag av mikroskopi med start kl. 07.30 följt av plugg i solen på eftermiddagen och en god middag på kvällen börjar det bli dags att knyta sig. Om man är mes! Nu ska vi se Indiana Jones och dricka kaffe.. sen ska vi till Uni och mikroskopera mera.

Fortsättning följer...

Danmark är ändå rätt bra

Matchen visas på TV2 SPORT. Win! Dom är tydligen inte så retarderade som man kunde tro. Heja Sverige!

Dagarna går...

Så sitter man här igen och försöker studera, liksom man har gjort större delen av dagen hittills och större delen av veckan över huvud taget. Hur mycket kan man trycka in i skallen? Det är frågan.

Ikväll tänkte jag att man kunde slappna av med lite fotboll och choklad, Sverige spelar ju mot Island. Sen upptäckte jag att man bor i det teknologiskt retarderade landet Danmark som ju inte visar Sverige - Island alls. Istället visar de någon match med Danmark (logiskt) och Estland - England (inte logiskt). Vad detta faktum har med deras teknologiska utveckling att göra tänker jag inte fördjupa mig i, det är nog mest hat jag känner. Tänkte lyssna på matchen istället, men fotboll gör sig inte alls bra på radio. Dock satte jag igång sr.se lagom till att Allbäck sparkar in 1-0. Tack för den Allbäck.

I övrigt har jag lekt doktor idag och opererat en högriskoperation på min kära vän Jenny. Hon kunde dött, eller iallafall blivit förgiftad. Hon hade en fästing, och satan vad den satt hårt där nere på foten. Som tur var har jag inte klippt naglarna på ett tag, så de fungerade som pincett. Fästingen släppte och alla levde lyckliga i resten av deras dagar, utom möjligtvis fästingen som jag förhoppningsvis hoppade ihjäl... är inte helt säker på vart han tog vägen så jag hoppade lite sporadiskt på golvet.

Buccopharyngealmembran. Vackert ord.

Nu ska Eric snart iväg och hygga sig hos Madeleine med en flaska vin. Jag är bjuden men har ingen lust, är helt sanslöst trött. Kommer antagligen somna inom en timme. Konstigt det där med sömn; får man inte nog så blir man trött, får man för mycket så blir man också trött. Inte ens när man fått de 8 timmar som doktorn rekommenderar känner man sig på topp. Jag kanske lider av någon sorts kronisk trötthet, Mira brukar påpeka detta då jag vid 22-tiden börjar gäspa och peka mot sängen. Hon är en nattmänniska. Jag är en trött människa. En trött människa som ska försöka pressa ut sin sista energi och ta in några viktiga sidor om muslkers och nervcellers histologi innan han ska sova.

Gonatt

Tänkare

Jag sitter i mina föräldrars hus i HBG för tillfället..
Det bor en dansk i Sverige- han borde skjutas.

Jag såg en dokumentär igår. En som min goda vän Thomas Hesslow- stolt Helsingborgare- varit med och skrivit, regisserat, filmat och klippt. Den handlade om scandinaviska pappersmasseföretag i Brasilien och deras brott och skandaler. Jag ska inte gå närmare in på vad det handlar om specifikt..
Jag vill bara, i detta medium, hylla Thomas för hans engagemang. Det är klart inspirerande att se någon faktiskt göra något åt allt som pågår i denna vår värld. Det är härligt att se någon som vet vad han tycker och vill förändra världen. Lite cheesy, kanske, att "vilja förändra världen". Men jag tycker det är berömvärt. Jag menar, själv är jag bara cynisk. Jag är ju ganska övertygad om människans korrupthet, att den är djupt rotad. Att den godhet som existerar i världen drunknar i maktbegär och girighet. Att vi saknar förmåga att se bortom våra egna patetiska bekymmer. Jag är av den hemska åsikten att det inte finns en svensk som skulle ge upp sin TV-soffa och sin chipsskål för att höjja knytnäven till skyarna och be etablissemanget dra åt helvete. Fullständigt uddlöst..
Därför är det härligt att se någon som håller fast i sina ideal och lever efter dem. Inte bara pratar, som alla vi andra.
Man ska drömma, man ska vilja..

Krossa spärren mellan tanke och handling!

Thomas, den här är till dig och de dina!