Min vän högmodet

Hej hopp.

Sitter i Uppsala och väntar på att Madde ska sluta jobba. Ska tillbaka till plugg och flytt och annat smått och gott i Odense i kväll. Det finns inget som en veckas ledighet för att glömma allt vad plikt och nytta heter.
Jag tycks verkligen ha skjutit mig själv i foten när jag antog att första dagen i skolan (idag) bara skulle vara introduktioner. Jag har alltid tyckt att en stabil start på en ny termin är att missa de första två föreläsningarna. Men så har jag också alltid stått väldigt nära mitt högmod samt varit utrustad med en självsäkerhet som inte går av för hackor.
Somliga, kanske rent av de flesta, skulle säga att högmod är en (svår) synd. För mig har det alltid varit något av en dygd. Något att luta sig tillbaka mot när man mycket hellre vill hitta på något skoj än läsa vad en full dansk skrivit om slumpmässigt utvald anatomisk struktur. Men det skulle förstås kunna vara min självbevarelsedrift som talar. "Det kommer gå fint" är trots allt en fras jag finner högst användbar och allmännyttig. Om mina dygder ger utdelning återstår att se när resultaten från senaste tentan publiceras..
Altså.. för att min liv ska bli komplett fattas nu bara att jag finner en narr som vill ha mitt rum på Glans. Om jag inte gör det känns det inte som någon katastrof.. bara lite mindre pengar i fickan och en eventuel fejd med den danska kronofogden.
Jag hyser dock hopp om att den gode fogden skall vända sitt godvilliga öra till och lyssna till rim och reson. När han får se under vilka förhållanden jag bott, på det av gud förgätna Glanshatten, måste han väl ändå visa barmhärtighet och häva priset på mitt huvud.

För relaterad läsning:
www.hogmodarendygd.nu

Kram,

Eric

Vilken kväll!

Jag vaknar upp 12.30 av mig själv, skönt att inte ställa klockan. Jag reser mig upp ur sängen och känner ett betongblock falla på mitt huvud. "Fan, bakis igen" tänker jag. Men det är en sådan bakfylla som bara har den initella chocken, och ingen fortsatt pina. Dem gillar jag. Lite som att kroppen säger "Gå inte upp ur sängen nu din jävel, jag behöver vila!" -BAM! men sen när man väl går upp så inser kroppen att "Jaja, om du nu ändå är uppe så kan du väl lika gärna må bra." Har ni såna bakfyllor? De är nice. Jag har även lyckats få blåmärken på högra sidan av min bröstkorg, mina armbågar samt båda insidorna av mina knän. Jag undrar lite över hur jag lyckats med det, då jag inte kan minnas att jag har ramlat. Å andra sidan så är väl ett tecken på att man har ramlat just att man inte kan minnas det. Mellan kl. 00 och kl. 02 så är det mesta lite luddigt om man säger så. Enligt Staffan dansade jag väldigt mycket. Kan vara därför jag ramlat. Jag var även ute i Skt. Klemens en runda, ett ställe som jag inte har en aning om var det ligger. Jag skulle guida en rus till stationen för vi skulle ta bussen till Uni, men vi satte oss på buss 42 åt fel håll och hamnade rent åt helvete långt bort. Som tur var ställde hennes pojkvän upp med bil och körde oss tillbaka till Uni, väldigt snällt. Dock rökte de i bilen, mindre snällt, men jag kände att det inte var upp till mig att ställa krav. Sen var det dans och trams på Uni till kl. 2 då jag gick hem, med betoning på "gick", ty min cykel står fortfarande punkterad hos Anna. Ska fixa den nån gång. Just nu lyssnar jag på Seals nya skiva System. Du hade rätt Fredrik, den är jävligt bra. Gillar speciellt låtarna Just Like Before och Dumb såhär på bakfyllan. Speciellt Dumb, för på något sätt känner jag att jag identifierar mig med den. Nu ska jag äta nudlar och se Rambo II, för det är ungefär vad jag orkar med just nu!

Ollonhatten gör skäl för sitt namn

Tydligen kan man inte sälja lägenheten för mer än man köpte för. Eller snarare, man kan inte få tillbaka mer pengar än vad man köpt den för. Samtidigt så får man inte sälja den för mindre än 11500kr. Så om jag avtalar lägre med en köpare så måste jag själv betala mellanskillnaden. Om då mellanskillnaden är större än vad jag betalat för lägenheten från början så förlorar jag alltså pengar på att sälja min lägenhet. Logiskt va? Jag tar mig tid att söka upp någon som vill flytta in på detta gudsförgätna kollegie - och jag hittar faktiskt någon, mot alla odds. Jag går ner i pris för att han ska välja just min lägenhet framför de andra 5 som också säljs, och han nappar. Sedan får jag reda på att jag endast kan få ut en bråkdel av detta, då jag köpte lägenheten snuskigt billigt, OCH att jag ska betala mellanskillnaden mellan standardpriset och vårt avtalade pris. Mellanskillanden mellan vad jag får den sålt för och hur mycket jag får ut går såklart till kollegiet till "viktiga saker" och jag citerar får Förman: "De går till ett gott ändamål, så som brevlådor och sånt. Det är inte som att vi super upp pengarna." Detta hör jag från danskmagad dansk (läs: tjock) iklädd endast boxershorts, som kl. 13.30 yrvaket öppnat dörren för mig då jag väckte honom ur hans sömn. Är det NÅGON som kan festa upp mina pengar så tror jag nog det är han faktiskt. Och fuck deras brevlådor. JAG säljer MIN lägenhet. Är det inte MINA pengar då?. Å andra sidan är det bara pengar. En FADL-vakt eller två. Men jag är arg. Jag är väldigt arg! Nu ska jag lugna mina nerver och sedan ska jag gå till Kollegieboligselskabet imorgon och försöka reda ut saker och ting. Jördnot!

No more Glanshatten!

Ville bara meddella för folket att jag äntligen fått mitt rum på Glanshatten sålt! Fick till och med lite pengar för det! Sweeeeeeeeeeeeeeeeeet!


Min nattvakt var också det slappaste hittils, patienten sov som en baby genom det hela. Lätta pengar. Och så är ju tentan över, om man är ledig en vecka. Det är rätt nice nu alltså :)

Soleus + Daewoo!

Då min gode vän Bekric (nynnar på Joel) påstår sig vara inkapabel att lägga upp bilder (även om han strax kommer motbevisa detta faktum) så får jag göra det åt honom.

Först har vi en bild på vårt anatomi-studie-vin Soleus som vi avnjöt efter en hård dags pluggande:
Detta vin kan endast trumfas av DAEWOO, den påslösa damsugaren:

Daewoos elit-munstycke!

Den uttagbara skräp-behållaren.

Tyvärr finns ingen bild av Daewoo i sin fulla prakt, men den får ni nog se i sinom tid. När ni minst anar det. Nu ska jag äta curry.

Plugg, knivar och Daewoo (och en släng av carne)

Så..
Över en vecka in i tentapluggandet och snart är det dags. Beväpnade med ett knivskarpt intellekt och ett moralförhöjande motto av yppersta klass ("Vi är inte bland de dummaste tio procenten i klassen") tar vi oss an det mest ogästvänliga pensum. Det faktum att vi har den mest inkonsekventa anatomiundervisare på den här sidan om Timbuktu hjälper dessvärre inte.
Våra Glanshattsdagar är snart räknade. Ett viktigt psykologiskt steg togs idag när vi införskaffade Hr. Daewoo (dammsaugarnas dammsugare av Koreanskt ursprung- bilder kommer) och ett fancy-schmancy knivset. Det var ett steg i rätt riktning. Vi bygger bo, kilar stadigt (om man nu kan uttrycka sig så om två killar vars kärlek till varandra troligen aldrig kommer att visa sig på det fysiska planet).

Annars är det sexuell abstinens och allmän längtan efter kvinnlig värme (manligt har vi nog av) som står på menyn, i alla fall i en tio dagar till.

Mer info:
www.kk4you.dk

puss

ps. Rykten går om ett trekantserbjudande på Nyårsafton till en viss uppsala-flicka vilket avböjdes, shame on her. Ingen sympati till henne för eventuella abstinensbesvär. ds.

Eric hämtar tvätt!

Och medan han gör det så high-jackar jag hans dator och skriver att han är en snopp.
Eric är en snopp.
Måste roa mig lite bland allt detta anatomitjafset. Systentaculum tali my ass. Eller my foot.

Bye bye