Vilken kväll!

Jag vaknar upp 12.30 av mig själv, skönt att inte ställa klockan. Jag reser mig upp ur sängen och känner ett betongblock falla på mitt huvud. "Fan, bakis igen" tänker jag. Men det är en sådan bakfylla som bara har den initella chocken, och ingen fortsatt pina. Dem gillar jag. Lite som att kroppen säger "Gå inte upp ur sängen nu din jävel, jag behöver vila!" -BAM! men sen när man väl går upp så inser kroppen att "Jaja, om du nu ändå är uppe så kan du väl lika gärna må bra." Har ni såna bakfyllor? De är nice. Jag har även lyckats få blåmärken på högra sidan av min bröstkorg, mina armbågar samt båda insidorna av mina knän. Jag undrar lite över hur jag lyckats med det, då jag inte kan minnas att jag har ramlat. Å andra sidan så är väl ett tecken på att man har ramlat just att man inte kan minnas det. Mellan kl. 00 och kl. 02 så är det mesta lite luddigt om man säger så. Enligt Staffan dansade jag väldigt mycket. Kan vara därför jag ramlat. Jag var även ute i Skt. Klemens en runda, ett ställe som jag inte har en aning om var det ligger. Jag skulle guida en rus till stationen för vi skulle ta bussen till Uni, men vi satte oss på buss 42 åt fel håll och hamnade rent åt helvete långt bort. Som tur var ställde hennes pojkvän upp med bil och körde oss tillbaka till Uni, väldigt snällt. Dock rökte de i bilen, mindre snällt, men jag kände att det inte var upp till mig att ställa krav. Sen var det dans och trams på Uni till kl. 2 då jag gick hem, med betoning på "gick", ty min cykel står fortfarande punkterad hos Anna. Ska fixa den nån gång. Just nu lyssnar jag på Seals nya skiva System. Du hade rätt Fredrik, den är jävligt bra. Gillar speciellt låtarna Just Like Before och Dumb såhär på bakfyllan. Speciellt Dumb, för på något sätt känner jag att jag identifierar mig med den. Nu ska jag äta nudlar och se Rambo II, för det är ungefär vad jag orkar med just nu!