Æn en gång sænder jag från offentlighetens boning. Jag sitter i en datorsal på WP19 och slænger nervøsa blickar øver axeln før att se så att ingen sitter och tjuvkikar på vad jag skriver. Jag menar, det ær ju en høgst specifik publik (læs: folk som gærna læser saker utan minsta informativa værde) som føljer detta medium.
Stressen och ångesten øver att jag, två veckor in i terminen, fortfarande inte lært mig något ær førbluffande liten. Samma gamla visa.. diciplinen tryter jadajadajada. Antar att jag kommer mærka nær den kommer tillbaka. Om inte annat borde det visa sig i mina betygsdokument.
Till føljd av karatekåta (eller var det Tekken? Nåja, valfri asiatisk fritidssyssla) skottar spenderar jag ænnu en Carl-løs helg hær i Odense. Han ska næmligen ægna sig åt något så værdigt som att læra kiltbærande pågar att æta med pinnar(?) (något med pinnar var det i alla fall!). Den grabben har allt før stor flyktighet. Han vill jæmt ut och flænga och sætter inget som helst værde på den stabila, nordiska hemmatillvaron. Ack..
Snopp
Subscribe to:
Post Comments (Atom)
No comments:
Post a Comment